Wirmark: Nyliberal politik är inget svar

Vårt instrument för att skapa tillväxt är marknadsekonomin, men som socialliberaler anser vi att begränsningar eller ingrepp i den är nödvändiga. Avvägningen av vilken omfattning de bör ha kan vara svår att göra, eftersom vi är övertygade om dess fördelar framför andra ekonomiska system. Det måste bli en pragmatisk bedömning från fall till fall.

Välfärdspolitiken är ett viktigt ingrepp i marknaden, som liberala politiker har gått i spetsen för. Det gäller Adolf Hedin, Karl Staaff och det gäller givetvis Bertil Ohlin, som lyfte fram “det glömda Sverige”. Inget parti ifrågasätter välfärden i dag, inte heller att den till den helt övervägande delen betalas med skattemedel. Det är omfattningen och formerna vi debatterar. Vi har all anledning att välkomna friskolor och privata alternativ inom vård och omsorg eftersom de ökar valfriheten och utgör en nyttig konkurrens till kommunens skolor och äldrevård och till landstingens vårdinstitutioner. Det viktiga är att vi diskuterar och ser över formerna för privatisering och för tillsynen från det allmännas sida av de privata skolorna och institutionerna.

Den ekonomiska krisen har visat att staten tvingas gripa in och försvara samhällsintresset på centrala områden. Den amerikanska regeringens ingrepp med krav och stöd till bilfabrikanter i Detroit, som ledde till att bilproduktionen åter blev konkurrenskraftig, är ett exempel. Det stöd till bankerna, som regeringarna på båda sidor om Atlanten tvingats till, och de starkare krav på bankerna som de måste ställa är ett annat. Beslutet om den europeiska banktillsynsmyndigheten visar att man också på Europa-nivån måste ha ett regelverk. EU-samarbetet har liberaliserat handel och ekonomi, tagit bort gränshinder och ökat rörligheten för medborgarna, men innebär också att vi får acceptera reglerande ingrepp i marknadsekonomin.

Dogmatisk nyliberal politik är inget acceptabelt svar på krisen. Verkligheten talar ett tydligt språk: att enbart lita på att marknaden självreglerar sig går inte. Det hade inneburit alltför stora risker för kaos. EU:s grepp blev att erbjuda länderna i Sydeuropa stora krediter men bundna till starka krav på utgiftsbegränsningar för att skapa bättre balans mellan inkomster och utgifter och kunna minska skuldbördan. Alltså hård åtstramning i Europa, medan den amerikanska regeringen varit mindre defensiv och satsat både på  att strama åt och på att stimulera till investeringar.

Alltfler – både ekonomer och politiker – har funnit att EU-kraven varit för hårda och riskerar att motverka sitt syfte. De har velat ha mera av Keynesiansk stimulanspolitik. Internationella Valutafonden, som själv medverkat till villkoren och brukar anklagas för att vara marknadsekonomiskt dogmatisk, förordar nu också en uppmjukning och pekar på behovet av investeringssatsningar. Sverige har råd med Keynes, läser jag på Carl B. Hamiltons blogg. Om Sverige kan, borde väl även EU kunna.

Den snabba och mångsidiga globaliseringen öppnar nya möjligheter och får många positiva effekter. Men den medför också ett behov – förstärkt av kriserfarenheterna – av ramar på den globala nivån. Att fortsätta en låt-gå-politik kommer inte att hålla. Även här måste det finnas en tillsyn av banker och finansiella institutioner. På miljösidan kommer utan tvivel de globala miljö- och klimathoten att tvinga fram ett bindande regelverk. För de globala handelsfrågorna finns WTO, världshandelsorganisationen, där man förhandlar fram bindande överenskommelser om handelsvillkoren och avgör handelstvister länderna emellan.

Lyckas man avveckla handelshinder får det starkt positiva effekter. Ett viktigt steg vore att minska USA:s och EU:s protektionism på jordbrukssidan, vilket skulle gynna exporterande tredje världen-länder. I andra frågor finns det behov av särskilda regler för utvecklingsländer, t.ex. för att stärka kraven på miljöhänsyn vid utländska investeringar.

 

David Wirmark

 

Fakta:

David Wirmark har tidigare varit Folkpartiets partisekreterare, riksdagsledamot, ledamot i utrikesutskottet samt Sveriges ambassadör i Tanzania och Mexiko.

Du kan även läsa  ”Tio glo­bala mål inför 2020-talet – och nio hot mot dem” som han skrev i augusti.

Be the first to comment on "Wirmark: Nyliberal politik är inget svar"

Leave a comment

Your email address will not be published.


*