Tunnelbaneavtalet i fullmäktige på måndag

På måndag kväll den 3 mars kommer kommunfullmäktiges ordförande Anita Mickos att slå klubban i bordet och konstatera att Järfälla kommunfullmäktige just beslutat om ett av de mest omfattande ärendena någonsin. Vi kan endast erinra oss två tidigare beslut som i omfattning kan mäta sig med detta – principbesluten om att förvandla centrala Jakobsberg från villaförort till att bli en del av miljonprogrammet samt utbyggnaden av Viksjöstaden.

Järfällas del av tunnelbaneavtalet innehåller ett gigantiskt åtagande för kommunen. Under sjutton år skall 14.000 nya lägenheter tillkomma med drygt 30.000 invånare. Enbart medfinansieringen av tunnelbanan med 800 mkr är ett betydande åtagande. Visserligen finns där en stor intäktspost i form av markvärdestegring på den mark som kommunen äger. Det svåra och riskfyllda är att nå ett jämnt flöde av pengar. Utgifterna som kommer är tydligt angivna i avtalet medan försäljningen av mark är beroende av marknadens svängningar. Därför är det viktigt att kommunen har tillräckligt stora reserver i kassan för att möta dessa svängningar under åren framöver. Någon sådan reserv finns dessvärre inte idag.

Järfälla har under fyrtio år haft en stabil utveckling och ett stadigt ökande bostadsbestånd. För närvarande tillkommer ca 200 lägenheter per år. På drygt 40 år mellan 1970 och 2012 växte Järfälla med 24.000 invånare och ca 11.000 nya lägenheter. Kommunalskatten ökade med 5:73 från 12:90 till 18:63 medan landstingets utdebitering ökade med 4:10 från 8 kr till 12:10. Sammantaget ökade utdebiteringen från 21:50 till 30:73.

Nio kronors höjd skatt beror givetvis inte i första hand på utbyggnaden. Snarare tvärtom – med en lugn utbyggnadstakt blir det fler invånare som är med och betalar för all kommunal service. Skatthöjningarna som vi sett är främst en effekt av landstingets kraftigt utökade kollektivtrafik och sjukvårdsinvesteringar och kommunens enorma utbyggnad av barnomsorg och utbildning. Under senare år har också tillkommit att vi är en befolkning med allt fler äldre som efterfrågar mer hemtjänst och boende. En mindre del av det ökade skatteuttaget beror på fler bostäder och ökat invånarantal.

Järfällas häftigaste utbyggnadsperiod var åren 1960 – 1970. På tio år, mellan 1960 och 1970 växte Järfälla med 30.000 invånare och 10.000 nya lägenheter. Under de tio åren ökade kommun- och landstingsskatt med drygt 8 kronor till närmare 21 kronor.

Det är svårt att rätt beskriva vad som driver skattehöjningar. Vår tro är dock att snabba utbyggnader under kort tid ställer högre krav på ekonomiska insatser från kommunen än motsvarande utveckling under längre tid i lugnare takt. Hur stora skillnaderna är i fråga om kommunalekonomisk stabilitet kan diskuteras. Många hävdar att eftersom varje ny invånare tillför nya inkomster är en snabb utbyggnad en ren vinstaffär för kommunen. Endast något år i början visar minus sedan blir intäkterna större än utgifterna. I kommunens översiktliga nyckeltal anges att 100 nya invånare motsvarar 4 miljoner i ökade skatteintäkter. Några nyckeltal för utbyggnadens kostnader är svåra att hitta.

En berättigad slutsats från tidigare erfarenheter är dock att ett genomförande av tunnelbaneavtalet i den takt och med den omfattning som avtalet anger kommer att ställa krav på skattehöjningar i Järfälla.

 

20140226_Lars Bergstig_beskuren

Lars Bergstig

Gruppledare

Folkpartiet Liberalerna Järfälla