Så här fungerar det nya svenska betygssystemet och betygsskalan

Det finns anledning att avdramatisera valet av skola, menar skribenten Winander (FP)

Här får ni en beskrivning på hur det nya betygsytemet ser ut och fungerar.

Vad är nytt med dagens betyg?

De nya betygen ges i sex steg i stället för som tidigare fyra. Nu ges betyg i skalan A-F, där F är underkänt. Dessutom ges streck när det inte finns underlag för att sätta betyg (t.ex. vid hög frånvaro). Betygen omräknas till samma meritvärdesskala (0-20) som de tidigare betygen: F är 0, E 10, D 12,5, C 15, B 17,5 och A 20.

 

I grundskolan sätts från 2012 betyg i slutet av varje termin från höstterminen i åk 6 t o m vårterminen i åk 9. Vid betygssättningen ska en bedömning göras av de kunskaper eleven har vid betygstillfället i relation till kunskapskraven i åk 6 respektive (för åk 7-9) åk 9.

I gymnasieskolan sätts betyg på varje avslutad kurs och det ska sättas i anslutning till att undervisningen avslutas. Hösten 2011 började de första eleverna i den nya gymnasieskolan.

Varför behövdes en ny skala?

Det är bra med fler steg; det ökar precisionen och rättvisan i betygssättningen och det ger fler elever möjlighet att genom en extra arbetsinsats höja sitt betyg. Dagens kunskapskrav är tydligare än de gamla betygskriterierna, som var ganska luddiga.

Varför finns det inte kunskapskrav för samtliga steg?

I kurs- och ämnesplanerna anges kunskapskrav som minst ska ha uppnåtts för betygsstegen E, C och A. För att få ett D ska eleven uppfylla kunskapskraven för E helt och hållet och till övervägande del också kraven för C. Motsvarande gäller för att få betyget B. Lärarna kan utifrån sin professionella kompetens bedöma elevernas utveckling.

Måste eleven uppfylla alla kunskapskrav för att få ett visst betyg?

Precis som med den förra betygsskalan måste en elev ha minst E (minst godkänt) på samtliga områden i ämnet för att få minst E i betyg.

En skillnad är att numera gäller samma sak för ett C eller ett A. Tidigare kunde sämre resultat inom ett område kompenseras av högre resultat inom ett annat, så att eleven kunde få ett mellanbetyg. Det är viktigt att betyget visar vilken nivå eleven minst ligger på och därför har den principen ändrats, men om en elev är svag inom ett visst område bör den få stöd för att nå längre där.

Är det svårare att få högsta betyg i det nya systemet?

Ja, sannolikt blir det svårare än tidigare för eleverna att nå det högsta betyget i en kurs, men med fler steg blir skalan mer rättvis.

Kunskapsfokus är högre i det nya betygssystemet, precis som det är den röda tråden i alla skolreformer alliansregeringen genomfört.

Kan man få ett A även om man har haft E på ett prov under året?

Ja, betyget ska spegla hur elevens kunskaper vid betygstillfället förhåller sig till kunskapskraven, inte hur de har varit under året. Eleven bör under terminens/kursens gång få flera möjligheter att visa sina kunskaper inom ett visst område.

Är det sant att de första eleverna från nya gymnasieskolan kommer i kläm och blir diskriminerade i antagningskraven till högre studier?

Sökande från den nya gymnasieskolan skulle riskera att få svårare att komma in på högskolan med sina betyg om de skulle konkurrera i samma urvalsgrupp som sökande från gamla gymnasieskolan.

För att inte sökande från nya gymnasieskolan ska missgynnas har regeringen beslutat att de får söka i en egen urvalsgrupp under en övergångsperiod.

Övergångsperioden föreslås gälla f r o m antagningen till höstterminen 2014 t o m antagningen till vårterminen 2017.

 

Informationen kommer från Folkpartiet liberalerna. Källa Lotta Uvsten-Nordholm

Be the first to comment on "Så här fungerar det nya svenska betygssystemet och betygsskalan"

Leave a comment

Your email address will not be published.


*