Värnskatt – Så här fungerar svenska värnskatten

Vad är värnskatt och hur fungerar det? Folkpartiets programkommitté har i dagarna presenterat sitt förslag till nytt partiprogram som skall fastställas av partiets landsmöte i höst.

Vi ska här under våren återge delar av programförslaget. Vi börjar med gruppens syn på skatterna som alltid är ett ämne för diskussion.  Förslaget är att allt färre på sikt ska betala statlig inkomstskatt. Den så kallade värnskatten infördes först av Socialdemokraterna 1995. Den reformerades 1998. Skatten innebär i dagens form fem procents extra skatt på inkomst av tjänst över en månadslön på ca 50.000. Skatten strider mot den stora skattereformens mål att ingen ska betala en högre inkomstskatt än 50 procent.

Lars Bergstig, Gruppledare Folkpartiet Järfälla

För inkomståret 2013 finns det två skiktgränser i den statliga inkomstbeskattningen. Den nedre skiktgränsen är 413 200 kronor. På inkomster över denna gräns tas statlig inkomstskatt ut med 20 procent. Den övre skiktgränsen är 591 600 kronor. På inkomster över denna gräns tas statlig inkomstskatt ut med ytterligare 5 procent (den så kallade värnskatten), det vill säga sammanlagt 25 procent.

Det innebär att man för inkomstår 2013 kan ha en inkomst på 426 300 kronor respektive 604 700  kronor (den s.k. brytpunkten) utan att betala statlig inkomstskatt respektive förhöjd statlig inkomstskatt. Detta beror på grundavdraget.

Motivet till värnskatten var att heltidsarbetande med högre lön skulle bidra till saneringen av Sveriges ekonomi som då var i kraftig obalans. Det uttalades när den infördes att värnskatten skulle vara tillfällig och gälla tills ekonomin repat sig. Det har den bevisligen gjort, under alliansregeringen t.o.m. mycket framgångsrikt, men värnskatten är kvar. För att vi ska ha ett skatteuttag som inte i allt för hög grad avviker från vad som är internationellt gångbart bör värnskatten nu avskaffas tycker programgruppen.

Nu är det upp till alla medlemmar att säga sitt om förslaget.

Under avsnittet om skatter har programgruppen formulerat sina förslag på följande sätt.

1. Den ökade rörligheten över gränserna förändrar förutsättningarna för svensk ekonomi. För att vårt land ska vara attraktivt för kapital, företag och högutbildad arbetskraft behöver skatterna vara internationellt konkurrenskraftiga.

2. Sverige ska fortsatt vara en välfärdsnation i världsklass. Viktigast för att klara välfärdens finansiering på lång sikt är en god ekonomisk tillväxt. För välfärdens skull behöver därför skattepolitiken förändras i takt med den ökade globaliseringen och gynna de välståndsbildande krafterna.

3. Det ska löna sig bättre att arbeta, utbilda sig och ta ansvar. Skatteskalan ska göras plattare genom att värnskatten avskaffas och färre betalar statlig skatt. Marginalskatterna ska på sikt inte skilja sig väsentligt från läget i jämförbara konkurrentländer. Skatten på arbete ska sänkas.

4. Det ska löna sig bättre för den enskilde att spara. Ett eget sparande ökar individens trygghet och oberoende. Därför ska ett grundavdrag på kapitalinkomster införas.

5. Utrymmet för skattesänkningar skapas av en växande ekonomi och ett mer effektivt utnyttjande av resurser. Skattesänkningar ska inte finansieras genom sänkta ambitioner i välfärdspolitiken.

Be the first to comment on "Värnskatt – Så här fungerar svenska värnskatten"

Leave a comment

Your email address will not be published.


*