Ny lagstiftning börjar gälla 1 januari 2014

Ett årsskifte innebär också att en rad nya lagar och ändrade bestämmelser träder i kraft i Sverige. Vi redovisar här några av dessa nya lagar som började gälla den 1 januari 2014. Källa: Regeringskansliet

Förändringar i skatter och avgifter

– Pensionärer som har fyllt 65 får sänkt skatt.

– Egenföretagare får ta ut mer från firman som kapitalvinst, genom att räntesatsen för beräkningen höjs med 0,5Bild text procentenhet.

– Arbetsgivaravgifterna sänks för dem som arbetar med kommersiell forskning och utveckling.

– Tjänstebilar som drivs med el eller gas får rabatt på förmånsvärdet i ytterligare tre år.

– Fordon ska räknas som ”skattepliktiga för första gången” när de registreras första gången, i Sverige eller utlandet.

– Fastighetsinkomster från specialbyggnader som idrottsarenor är inte längre skattefria.

– Alkoholskatten höjs.

– Arbetslöshetsavgiften avskaffas.

– Arbetsgivare som anställer unga utan erfarenhet för yrkesintroduktion får från och med 15 januari statligt stöd.

Fyra nya förvaltningskommuner för finska

– Att ingå i förvaltningsområdet för finska innebär bl.a. att kommunen ska erbjuda för­skoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på finska. Enskilda medborgare får också möjlighet att använda sitt språk i kontakter med kommunen och med myndigheter. Kommunen erhåller statsbidrag för de merkostnader som beslutet innebär. Degerfors, Fagersta, Sundsvall och Trosa kommuner upptas nu i förvalt­ningsområdet för finska.

Krav på kassaregister inom torg- och marknadshandeln

– Det generella undantaget från skyldigheten att använda kassaregister för torg- och marknadshandeln tas bort. Med torg- och marknadshandel avses all handel utom sådan som en näringsidkare stadigvarande bedriver i permanenta lokaler eller i omedelbar anslutning till dessa.

Förstärkt jobbskatteavdrag

– För att ytterligare stimulera arbetsutbudet och öka den varaktiga sysselsättningen förstärks jobbskatteavdraget med totalt 12 miljarder kronor för personer som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år och som har arbetsinkomster som överstiger 0,91 prisbasbelopp.

Statligt stöd vid korttidsarbete

– Statligt stöd vid korttidsarbete är en stabiliseringspolitisk åtgärd avsedd för mycket djupa lågkonjunkturer. Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt går ned i arbetstid och lön. Tre parter – staten, arbetsgivare och arbetstagare – delar på kostnaden för arbetstidsminskningen.

– Staten står för en tredjedel medan arbetsgivare och arbetstagare fördelar resten mellan sig enligt tre fasta nivåer. Stödåtgärden underlättar för företagen att behålla kompetens under lågkonjunkturen. När ekonomin återhämtar sig kan företagen öka produktionen snabbare och effektivare än om de behöver genom­föra nyrekryteringar. Arbetsgivaren undviker också de direkta kostnaderna för uppsägningar och nyrekryteringar. För den enskilde arbetstagarens minskar risken att bli arbetslös.

Registerkontroll av personer som ska arbeta med barn

– Den nya lagen utgör ett led i genomförandet av EU:s direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi. Enligt lagen ska den som erbjuds en anställning, ett uppdrag eller en praktik­tjänstgöring inom vissa verksamheter på begäran visa upp ett utdrag ur belast­ningsregistret, om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn. Det kan handla om både personer som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med barn och personer som är ledare i olika ideella barnverksamheter.

Skyldigheten att ersätta polisens kostnader för ordningshållning avskaffas

– Den som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning, t.ex. en fotbollsmatch eller en festival, ska enligt ordningslagen ersätta polismyndighetens kostnader för att hålla ordning vid tillställningen. Om det finns särskilda skäl får också den som i vinstsyfte anordnar en allmän sammankomst, t.ex. en konsert, åläggas en motsvarande ersättningsskyldighet.

– Ändringarna innebär att ersättningsskyldigheten tas bort. Det får till följd att den som anordnar en offentlig tillställning eller en allmän sammankomst efter årsskiftet inte kommer att behöva betala för polisens insatser.

Ökade möjligheter att förebygga våld i nära relationer

– Ändringarna utgör ytterligare ett led i regeringens strävan att förebygga våld i nära relationer. Förslaget innebär att den risk för brott som krävs för att ett kontaktförbud avseende en gemensam bostad ska få meddelas inte längre behöver vara påtaglig. Följden blir att risken för brott inte längre behöver vara akut. Möjligheterna att använda ett sådant förbud för att förebygga brott i nära relationer kommer därmed att öka.

Kommunalt mottagande av ensamkommande barn

– Ändringen innebär att Migrationsverket får utvidgade möjligheter att anvisa asyl­sökande ensamkommande barn till en kommun som inte har en överenskommelse med verket om mottagande av ensamkommande barn samt till kommuner som har träffat överenskommelser, men där kommunerna redan mottagit det antal barn som respektive överenskommelse avser. Några särskilda skäl för att anvisa barn till sådana kommuner krävs inte längre. Ett beslut om anvisning går inte att överklaga.

Ny bibliotekslag

– Den nya lagen innebär bl.a. att bibliotekens betydelse för det demokratiska samhällets utveckling och deras roll för kunskapsförmedling och fri åsiktsbild­ning lyfts fram. Det slås också fast att biblioteken ska främja litteraturens ställ­ning, intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt.

– Biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsned­sättning, personer med annat modersmål än svenska och nationella minoriteter. Folkbiblioteken ska också ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning.

– Vid folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur oavsett publiceringsform, det vill säga oavsett om den till­handahålls i fysisk form eller digitalt som till exempel e-böcker.

Ändring i trafikförordningen

– Ändringen innebär att det endast är tillåtet att ägna sig åt aktiviteter som användande av mobiltelefon och annan kommunikationsutrustning om det inte inverkar menligt på förandet av fordonet.

Sjukpenning för tid före sjukanmälan

– Hittills har gällt att den som är förhindrad att arbeta på grund av sjukdom måste anmäla detta till Försäkringskassan under den första dagen av sjukfallet, om han eller hon inte har en arbetsgivare som i stället är skyldig att göra en sådan anmälan. Sjukpenning har kunnat lämnas tidigast från och med den dag som sjukanmälan gjordes om det inte funnits särskilda skäl att ändå betala ut sjukpenning för tid före anmälan.

– Ändringen går ut på att sjukpenning kan betalas ut upp till sju dagar före den dag som anmälan har gjorts. För tid innan dess kan sjukpenning liksom förut be­viljas om det finns särskilda skäl. Ändringen innebär att den enskilde inte längre behöver göra en sjukanmälan samma dag som sjukfallet inträffar.

Fribeloppet för studiemedel höjs, tilläggslånet blir högre och även deltidsstuderande ska kunna ta tilläggslån.

Fribeloppet för studiemedel höjs, tilläggslånet blir högre och även deltidsstuderande ska kunna ta tilläggslån.

Förändringar rörande Studiestödet

– Fribeloppet för studiemedel höjs, tilläggslånet blir högre och även deltidsstuderande ska kunna ta tilläggslån. Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs också.

Nya åldersgränser och flexiblare regler i föräldraförsäkringen

– Från den 1 januari 2014 ska föräldrar kunna ta ut föräldrapenning under högst 96 dagar efter att barnet fyllt fyra år. Genom beslutet betonas att huvuddelen av föräldrapenningen bör användas när barnet är litet och behovet av omvårdnad från föräldrarna är som störst.

– Föräldrar behöver ofta vara lediga från arbetet även när barnet är äldre. Det kan vara under lov och studiedagar eller för att vara med i förskolans och skolans verksamhet. Åldersgränsen för att ta ut föräldrapenning höjs därför från åtta år till tolv år.

Utbetalning av barnbidrag

– Vid gemensam vård­nad om ett barn ska barnbidraget betalas med hälften till vardera föräldern om inte föräldrarna har anmält vem som ska vara bidragsmottagare. Om föräldrarna gemensamt har anmält vem av dem som ska få barnbidraget, ska bidraget betalas till den föräldern. Bor barnet växelvis hos båda föräldrarna ska barnbidraget be­talas med hälften till vardera föräldern, om den förälder som vill ha en delning av bidraget gör sannolikt att det finns ett sådant boende.

Fribelopp för arbetsinkomster vid beräkning av bostadstillägg till ålderspensionärer

– Regeringen har i budgetpropositionen för 2014 föreslagit att inkomster upp till 24 000 kronor per år ska undantas vid beräkning av den inkomst som reducerar bostadstillägg till ålderspensionärer. Fribeloppet gäller per make.

 

 

Be the first to comment on "Ny lagstiftning börjar gälla 1 januari 2014"

Leave a comment

Your email address will not be published.


*