Nämndemän i tingsrätt och hovrätt på väg ut?

I tingsrätt och hovrätt finns vid sidan om den juristutbildade domaren också nämndemän som dömer i brottmål.  Tre nämndemän dömer tillsammans med domaren och avgör såväl skuldfrågan som straffpåföljden. För en s.k. nämndemannadom i tingsrätt krävs att de tre nämndemännen är eniga . Då gäller deras beslut. Annars är det domarens uppfattning som gäller.

Nu pågår en intensiv diskussion kring systemet med nämndemän. Sveriges television har genomfört en enkät bland landets domare. Sex av tio vill att systemet reformeras bla för att göra det mera rättssäkert och undvika politiska influenser.

Skall nämndemännen finnas kvar, hur skall de i så fall utses, vilka regler skall omgärda ett lekmannasystem som vi haft under så lång tid?

En invändning som rests under julveckornas debatt är att det är olämpligt att nämndemännen är nominerade via de politiska partierna. Det är kommunfullmäktige som utser nämndemännen till tingsrätten och landstingsfullmäktige till hovrätten.

Det finns en uppenbar tveksamhet i systemet med nämndemän och det är den självklara ståndpunkten att den dömande makten skall stå fri från den lagstiftande politiska makten. Domstolarna är oväldiga och garanterar allas likhet inför lagen.

Huvudsyftet med nämndemannainstitutionen har varit att säkerställa en medborgerlig insyn med visst inflytande i domstolarnas dömande arbete.

Enligt de domarenkäter som startade debatten fungerar inte nämndemannainstitutionen fullt ut som det var tänkt. Men domarkåren uttrycker sig försiktigt. Mellan raderna kan man ändå läsa att nämndemännen inte alltid tar vederbörlig hänsyn till lagtext och utbildad praxis. Det kan bli mer känsla än juridik för att uttrycka sig kort. I ett enskilt fall kan det nog kännas viktigt och angeläget att kombinera juridikens klartext med sunt förnuft och ett pragmatiskt förhållningssätt. Svårigheten är att se hur resonemanget i en dom låter sig förenas med överväganden i alla andra likartade fall. Jag kan förstå om den enskilde nämndemannen inte alltid förmår att vara konsekvent och därmed med rätta ådrar sig den lagkunnige domarens ogillande. Dock – detta dilemma kommer ju att vidlåda en nämndemannakår oavsett hur den nomineras eller utses.

En viktig aspekt är juridikens hänsyn till det allmänna rättsmedvetandet. Värderingar förändras över tid. Att ändra en lag för att ta hänsyn till en flerårig värderingsförskjutning kan ta tid. Den utbildade juristen är sannolikt inte mer skickad att uppfatta sådana förändringar än samhällsintresserade medborgare i gemen. Juristen, lekmannen och lagstiftaren har alla sin uppgift i rättsutvecklingen.

Om motivet fortsatt skall vara att ge en medborgerlig insyn i dömandet är det svårt att se någon institution som skulle ha en större legitimitet att utse nämndemän än den av folket direkt valda fullmäktigeförsamlingen.

Problemet är nog ett annat och större – det allt smalare medlemsunderlaget i de politiska partierna. Detta är till förfång för alla politiskt valda instanser – ledamöternas bakgrund och erfarenhet svarar allt sämre mot hur samhället i sin helhet ser ut. Nämndemannakåren blir enbart en återspegling av de politiska partiernas medlemskollektiv och allt mindre en spegling av samhället i stort. Detta är ett ytterst allvarligt problem för hela den offentliga verksamheten och därmed för tillit och förtroende i samhället som kan leda till en allvarlig förtroendekris. Domarenkäten kan vara ett förebud.

Domarkårens signal i SvT´s undersökning skall tas på stort allvar. Det är bra att justitieministern aviserar en ordentlig översyn. Få politiker vill idag uttala att nämndemannauppdraget definitivt har spelat ut sin roll. Men alla vet att de politiska partiernas medlemsregister är en alltför smal bas för att rekrytera en stor skara nämndemän. Vilken slutsats vi skall dra av detta tål att diskuteras – skall nämndemännen hämtas ur flera kretsar än den politiska (samhällsintresserade medborgare som valt att gå med i ett parti kan ju inte anses vara olämpliga att bli nämndemän), skall annan än fullmäktige ges uppdraget att utse nämndemän, skall nuvarande system ersättas med juryledamöter enbart i vissa mål eller skall vi helt förlita oss på domarkårens oväld utan annan insyn än den som följer av advokaters och målsägandebiträdens närvaro?

 

Läs mer:

Lekmannadomare: Nämndemannasystemet måste moderniseras DN

Mårten Schultz: Bisarrt med politiskt tillsatta nämndemän DN

RÅ: Nämndemannasystem bör förändras DN

Nämndemännen har helt spelat ut sin roll SvD

Dömda nämndemän fortsätter döma

Be the first to comment on "Nämndemän i tingsrätt och hovrätt på väg ut?"

Leave a comment

Your email address will not be published.


*