Läget på akutsjukhusen och Karolinska

De senaste dagarna har det rapporterats mycket om det ansträngda läget på akutsjukhusen i allmänhet och Karolinska Universitetssjukhuset i synnerhet. Den direkta bakgrunden till den nu uppkomna situationen är en, enligt SMI:s och Försäkringskassans indikationer, mycket spridd influensasmitta. Vi har också utbrott av vinterkräksjuka bl.a. på geriatriken vilket gör att de inte kan avlasta på sätt och inte ta emot lika många äldre patienter som egentligen inte längre behöver akutsjukhusens insatser.

Karolinska sjukhuset Foto: Medicinsk bild

Två dagar förra veckan var det s.k. stabsläge. Det låter som krigsrubrik men det innebär att alla chefer måste vara helt nåbara på mobil för att kunna göra omdisponering inom vården. Det förbereddes att ställa in operationer men det blev bara 2 av 2300 operationer som ställdes in.

Den redovisning vi fick idag på hälso-och sjukvårdsnämnden visar att det nu är lugnare på akutmottagningarna och även när det gäller tillgång på vårdplatser. Kanske kan det ha att göra med att patienter som inte är så sjuka valt att söka närakuter som haft ökad bemanning

På kort sikt måste sjukhusen och landstinget göra vad som krävs; ta in extrapersonal, ta hjälp av andra vårdgivare, osv. De påståenden som funnits om att MRSA-patienter blandas med andra patienter vill jag passa på att kraftigt dementera. Jag vill också understryka att alla som behöver vård får det. Vi har ett stort vårdutbud i Stockholms län, med hjälp av Vårdguiden och andra kanaler måste vi se till att invånarna vet var de kan vända sig. På många håll i primärvården får man komma på besök samma dag som man söker hjälp.

Mer långsiktigt har vi som ni vet ett behov av att bygga ut vården med fler vårdplatser, modernare lokaler, bättre vårdmiljöer – och fler medarbetare. De kommande åren investerar vi ca 40 miljarder på såväl våra större som våra mindre sjukhus. Sjukhusen har de senaste åren kunnat skapa många nya vårdplatser inom sina befintliga lokaler och strukturer men det behövs mer.

Framtidens vård handlar minst lika mycket om kompetens och medarbetare som om lokaler och utrustning. Det är tydligt när Karolinska har ett 60-tal vårdplatser stängda p.g.a. brist framför allt på sjuksköterskor. Vi behöver utbilda fler sjuksköterskor – det finns redan färre sjuksköterskor och färre utbildningsplatser i Stockholmsregionen än i övriga landet. Vi behöver också vidareutbilda fler – specialistsjuksköterskorna kommer bli än viktigare framöver. Kompetens måste användas på rätt sätt – alla yrkesgrupper ska arbeta utifrån sin kunskap och kapacitet.

Landstinget har de senaste åren anställt 3-400 sjuksköterskor och lika många läkare.  Undersköterskorna har samtidigt fortsatt att bli färre.

Landstinget och sjukhusen måste vara attraktiva arbetsgivare. Löneförhandlingarna sker centralt mellan SKL och Vårdförbundet, och på respektive arbetsplats mellan arbetsgivaren/sjukhuset/motsvarande och det lokala facket/medarbetaren. Men vår inriktning är tydlig: Det ska löna sig att utbilda sig, ha erfarenhet och ta ansvar. Det måste vården bli bättre på.

 

Be the first to comment on "Läget på akutsjukhusen och Karolinska"

Leave a comment

Your email address will not be published.


*