En Julsaga

God Jul önskar Folkpartiet Järfälla

Det var en gång, så börjar alla sagor. Så även denna men den handlar inte om vargar, röda luvor eller getabockar. Nej, i den här sagan var det en gång en plats med många människor som bodde och arbetade i ett centrum där människorna tyckte det var lite si och så med platsens skönhet. Stadens styrande hade helt säkert varit fullt upptagna av andra saker och inte hunnit fundera särskilt mycket över vad som gör platser tilltalande och spännande. En del hus och betongplattor var väl i och för sig ganska ok men för det mesta var där rätt så färglöst.

En dag för länge sedan restes så ett hus mycket högre än de andra. Dess fasader dominerade centrum. Kul med ett rejält högt hus tyckte många men la till – lite väl kommungrått är det allt. Och inte hjälpte det att huset omgavs av små pigga gula bilar som pilade fram och tillbaka med människornas alla budskap. Detta var vid en tid då det inte fanns några sms som brusade fram i cyberrymden. Huset gavs namnet Posthuset för där kunde man vid den tiden före mailens och Internets tid lämna små kuvert med olika budskap på små papperslappar som sedan kunde skickas över hela världen. Man kunde till och med betala räkningar med riktiga pengar och lämna mynt och sedlar som någon sedan kontrollräknade. Men huset var som sagt högt och kastade en lång skugga över centrum. Människor hukade i snöglopp och regn och plirade upp mot den höga fasaden – inte en ljuspunkt på gaveln, bara en försvinnande skugga upp mot den mulna himlen eller någon kväll då och då upp mot stjärnhimlen.

En novemberdag, en onsdag var det nog om vi minns rätt, strövade några liberaler torget fram efter en sen lunch. De blev stående mitt på torget, kikade upp mot den höga fasaden och erinrade sig ett annat högt hus som de hade sett i den närbelägna stora staden.

De gick upp på sin kammare i ett annat hus alldeles intill, en byggnad med en vackert välvd fasad och med kopparbeslagna detaljer. Det huset var också fullt av strävsamma byråkrater, men där fanns några, i förbigående sagt, som gärna ville se sitt tjänstehus jämnat med marken. Liberalerna skrev en insändare till lokaltidningen. De berättade att höga hus i den stora grannstadens mitt hade setts bada i vackert ljussken och skifta i färg från stund till stund. Kunde något sådant vederfaras också vårt lilla centrum undrade de. Ett posthus i skiftande färgskrud mörka höst- och vinterkvällar?

Insändaren som skickades till lokaltidningen "Mitt i Järfälla" angående Posthuset i Järfälla.

Insändaren som skickades till lokaltidningen ”Mitt i Järfälla” angående Posthuset i Järfälla.

Budskapet spreds snabbt och uppfattades av husets ägare som, visade det sig, hade funderat på samma tema. En novemberdag ett år senare sågs ett antal ljusexperter om inte klättra på väggarna så väl sända kaskader av färg och ljus över fasaden på huset. Det pågick ett experiment. Ännu ett år senare, en dag strax före jul, fylldes den gråmelerade fasaden av färg och ljus! Ett leende spreds över hela centrum. Människorna rätade på ryggen, sinnet ljusnade och sorlet på torget tilltog i styrka. Jakobsbergs centrum fylldes av färg – hela den höga gråa väggen förvandlades till en kaskad av färger. Människor kommenterade och hade delade meningar om färgval och ljusstyrka. Sorlet tilltog än mer. Den unge Jakob lyssnade uppmärksamt och log förnöjt.

Snipp Snapp Snut så var sagan slut.

Tack Järfällahus AB för den nya fina fasaden på Posthuset!

Be the first to comment on "En Julsaga"

Leave a comment

Your email address will not be published.


*