Järfällas ekonomi-inte alltid vad den ser ut att vara

I fredags (8 mars) hade DN en redovisning av boksluten för länets kommuner. Alla utom Nynäshamn redovisar överskott – från Stockholms stads 3 miljarder till Sollentunas 59 mkr och Järfällas 98 mkr. (Vi jämför oss gärna med Sollentuna).

Nu finns det ett betydande men i denna sammanställning. I resultaten ingår nämligen dels stora reavinster från markförsäljningar, dels stora engångsinkomster i form av återbetalning från AFA försäkring.  När man räknar bort reavinsterna mörknar bilden betydligt. I stället för ett överskott om 98 mkr redovisar Järfälla då ett underskott om 70 mkr. Det är detta mått som säger något om den verkliga ekonomiska utvecklingen. Vi talar om att uppfylla balanskravet som lagstiftaren formulerat – inkomster och utgifter skall varje år balansera varandra.

Under ett par år i mitten av 2000-talet byggde Järfälla upp en buffert för sådana här situationer. Nu är den bufferten ianspråktagen. I stället ligger kommunen back med ca 16 mkr som måste återställas kommande år. Ingen svindlande summa i en budget som totalt omfattar 3,5 miljarder. Engångsersättningen från AFA lindrade obalansen för 2012. Räknar man bort den, vilket man bör göra när framtiden bedöms, är obalansen 56 mkr.  

Situationen är sannolikt likartad i många kommuner. För t.ex. Solna, som i DN redovisar ett överskott om 111 mkr, blir det verkliga resultatet 5 mkr när engångsintäkterna tas bort.

Järfälla har nu lagt ut budgetdirektiv för 2014 som innebär nedskärningar. Ramarna är satta till 1 procent medan den senaste lönerevideringen gav ett snitt om 3,5 procent. Om detta är en möjlig ekvation får vi veta till sommaren när nämnderna gjort sina beräkningar.

Även inom landstinget tornar mörkare moln upp vid horisonten. Av samma skäl som kommunerna redovisar landstinget ett stort överskott som ser betryggande ut. Ambitionsnivån är hög med ett investeringsprogram som är gigantiskt. Upplåningsramen har höjts från 67 mdr till 95 mdr för investeringar inom sjukvård och trafik.

Det största projektet är givetvis Nya Karolinska sjukhuset, NKS, som växer fram i rask takt invid Essingeleden. Det är ett beundransvärt projekt som förtjänar att försvaras mot populistiska ifrågasättanden från Timbro och en del tidningar. Men samtidigt måste landstingsledningen medge att det är en kolossal ekonomisk anspänning att ro en sådan jätteinvestering i hamn. Att pengarna samtidigt skulle räcka till upprustningar och utbyggnader av en rad andra sjukhus samtidigt som ropen på nya tunnelbanor kors och tvärs i länet skallar allt högre är fullständigt orealistiskt. Det kommer att bli halvdana lösningar på alla håll om inte hårdhänta prioriteringar görs. Det är ingen lätt uppgift. Man kan inte enbart satsa på de nya sjukhusplatser som behövs som kompletteringar till NKS och man kan inte enbart satsa på nya T-banesträckningar. Den balanserade avvägningen som ger den optimala utvecklingen för hela länet har man ännu inte ens nuddat vid.

Be the first to comment on "Järfällas ekonomi-inte alltid vad den ser ut att vara"

Leave a comment

Your email address will not be published.


*