FP Järfälla: Kommunala ungdomslöner är ingen bra idé

Lars Bergstig (FP) Gruppledare och Bo Winander (FP) Ordförand för Folkpartiet Järfälla

Man kan diskutera storleken på ungdomsarbetslösheten. De siffror som säger att var fjärde ungdom mellan 15 och 24 år är arbetslös ger en alltför dyster bild. Ungefär hälften i den här gruppen går i skolan på heltid och söker extrajobb. Andra är tillfälligt arbetslösa i bytet mellan två jobb. För dem kan arbetslöshetsperioderna vara många men är ofta ganska korta.

Men även om vi räknar bort studerande och kortvarigt arbetslösa är arbetslösheten ett stort problem för många unga. Så vad kan då göras?

Den allra viktigaste insatsen är att få alla ungdomar att fullfölja gymnasiet med godkända betyg. Där finns mycket att göra. Avhopp från gymnasiet är vanliga och orsakerna varierar. En del inser att de valt fel inriktning, andra saknar motivation.

Så snabbt som möjligt bör dessa ungdomar tillbaka till studier. Det kan vara inom ramen för ungdomsgymnasiet eller i vuxenutbildning.

Det nya gymnasiet erbjuder nu tydligare yrkesprogram och även lärlingsutbildning i större omfattning än det gamla. Där får ungdomarna en bättre koppling än tidigare mellan skola och arbetsliv. Efterhand bör vi se resultat av de här reformerna.

För en del ungdomar är problemen mer svårartade. Det kan vara olika funktionshinder men också språkproblem och en avsaknad av nätverk in i arbetslivet.

Det är viktigt att de kommunala insatserna ytterligare förstärks på alla plan för att arbetslösa ungdomar ska få utbildning och yrkespraktik.

I Järfällas grannkommun Sollentuna har allianspartierna på initiativ av Folkpartiet föreslagit att kommunen ska införa särskilda ungdomslöner som ligger 25 % under nuvarande ingångslöner. Folkpartiet på riksplanet stödjer detta förslag och även Centerpartiet har på riksplanet förslag om särskilda ungdomslöner.

Folkpartiet i Järfälla har en avvikande uppfattning då vi menar att lönesättningen endast är en liten del av ett stort problem.

Vår uppfattning är att varje person – ung eller gammal – som får möjlighet att arbeta inom de kommunala verksamheterna ska ha en lön som sätts på sedvanligt sätt efter kompetens och prestation. Det innebär för de flesta unga att de redan i nuvarande ordning får en ingångslön som är lägre än den genomsnittliga eftersom de sannolikt är i början av sin yrkeskarriär. Det i dagarna färdiga avtalet inom handelns område är ett exempel, där erfarenhet och flera år i yrket ger ett större lönepåslag än vad de i början av yrket får. 

Att ge lägre lön till ungdomar, som gör ett lika bra jobb som andra som just börjat inom en bransch, ser vi ingen anledning till. Vi utgår från att unga människor utför sina arbeten på ett sätt som motsvarar de krav som ställs i början av en yrkesbana.

Särskilda ungdomslöner skapar inte ytterligare jobb. Den kommunala verksamheten inom vård och omsorg, utbildning och tekniska förvaltningar ska bemannas av personal med rätt kompetens för de olika uppgifterna. En bra idé är då att kombinera utbildning och praktik. Fördelningen mellan studier och arbete måste avgöra hur stor lönen skall vara. Den kan vara mer eller mindre än 75 procent av branschens ingångslön. Det är den principen vi vill se utvecklad. Det förutsätter att vi lyckas motivera ungdomarna för de yrkeskarriärer vi har att erbjuda och goda handledare inom skola, vård, omsorg och teknisk förvaltning.  

Det är viktigt, menar vi, att man söker lösningar på ungdomsarbetslösheten med ett batteri av olika samverkande åtgärder. Kommunala praktikjobb kan då vara en del i arbetsmarknadspolitiken och ersättas på sedvanliga villkor.

Lars Bergstig

Gruppledare, FP Järfälla                                             

Bo Winander

Ordförande, FP Järfälla

 

1 Comment on "FP Järfälla: Kommunala ungdomslöner är ingen bra idé"

  1. Folkpartiet i Järfälla har en avvikande uppfattning då vi menar att lönesättningen endast är en liten del av ett stort problem.

    Men om vi inte löser de små delarna först, hur ska vi då kunna se magnituden av det stora?
    Okej, problemen är kanske inte löner, det är att få ut unga i arbetslivet. Men för att få ut stora mängder oerfaren arbetskraft så måste kommunerna ha råd att anställa en person som inte drar in lika mycket förtjänst som en erfaren. En lösning på det problemet är ju att man har möjligheten att anställa dem med ”ungdomslön”. Självklart ska denna lön bara vara en temporär lön och ”normal” lön ska uppnås efter överenskommen tid. Många ungdomar skulle vara överlyckliga att ha denna chans att komma ut i arbetslivet och tjäna mer pengar än om de skulle vara arbetslösa. Argumentet att ungdomar ska tjäna lika mycket som alla andra som är nya i en bransch håller ju inte heller för att en ungdom är inte bara ny i branschen, de är även helt nya i arbetslivet. Det tar tid att komma in i sånt som vi som jobbat ett tag tar för givet. Det är stor skillnad på skola och arbetsliv.

    Att kombinera studier med praktik är inget nytt. LIA (lärande i arbete) har funnits i många år. Jag ser inte riktigt var erat förslag skiljer sig från det.

    Jag håller dock med er om att ett viktigt steg i kampen mot ungdomsarbetslöshet är att få så många som möjligt att fullfölja sina studier.

Leave a comment

Your email address will not be published.


*