Flera lärare arbetar i klassen

Signaturen ”En bekymrad mamma” oroar sig i lokaltidningen Mitti Järfälla för att hennes barn till hösten börjar skolan i en klass med 30 elever. Om verkligheten vore så

Bo Winander Ordförande i Barn och Ungdomsnämnden

illa som hon skriver, att en lärare arbetar i en så stor klass, då skulle jag också vara mycket bekymrad. Dessbättre har läraren hjälp av flera andra pedagoger. Det betyder att klassen oftast arbetar i mindre grupper.

Hur stora klasserna blir bestäms av rektor på varje skola. Ibland är klasserna små med bara en klasslärare, i andra fall är klasserna större men delar då på flera pedagoger och arbetar ofta i mindre grupper.

Personaltätheten har legat stabil under många år och Järfälla ligger på samma nivå som andra stockholmskommuner.

Signaturen ”En bekymrad mamma” behöver inte oroa sig. Ta kontakt med skolans ledning och hör efter hur många som kommer att arbeta i klassen och hur uppdelningen i grupper ser ut.

Jag vill också lägga till att de yngre barnen i Järfällas skolor visar mycket goda resultat på nationella prov. Under många år har Järfällabarnens kunskaper placerat dem bland de bästa i landet. Det beror på en hög andel behöriga lärare som också fått omfattande vidareutbildning i bl a läsa, skriva och räkna. Dessutom görs regelbundet screeningar av barnen för att identifiera barn som behöver extra stöd.

Bo Winander (FP) Ordförande i barn- och ungdomsnämnden

17 Comments on "Flera lärare arbetar i klassen"

  1. Ulrika Juto | 17 maj, 2012 at 08:38 | Svara

    Hej Bo,
    Jag har aldrig pratat med någon lärare som föredrar stora klasser framför mindre, och jag har pratat med många lärare. Jag har heller aldrig sett någon forskning som visat att stora barngrupper med extrapersonal är att föredra framför mindre klasser. Visa mig gärna den forskningen! När jag började i lågstadiet på 70-talet var vi 18 barn och det var ganska lagom. Den svenska skolan är inte en framgångssaga så som den en gång var. Det är nog de flesta överens om. Järfälla kommun skulle kunna föregå med gott exempel och profilera sig som en kommun som satsar på små barngrupper i skola och förskola. Det är ett val, en prioritering, som du som politiker kan göra.

    • Maria Nilsson | 20 juni, 2012 at 01:14 | Svara

      Hej Bo!
      Jag är lärare i Järfälla för de åldrar du pratar om. Visst stämmer det att vi i några timmar får hjälp från fritidshemspersonalen. Så ibland kan vi dela upp klassen i två grupper. Så långt håller jag med dig.

      Förstår du att konsekvensen av att använda fritidshemspersonalen till skolarbetet innebär att barnens fritidsverksamhet påverkas? Att fritidshemsgrupperena är skrämmande stora?

      Förstår du att jag 80% av min tid med barnen är ensam med 29 barn? Förstår du att det innebär att jag inte räcker till för dem som behöver mer hjälp eller för dem som behöver extra utmaningar?

      Du säger att det är min rektor som har bestämt hur stora klasserna ska vara. Hur kan du lägga ansvaret på dem som vänder ut och in på varje krona för att klara av skolåret? Det är du som är ansvarig för klassernas storlek, det är du som beslutar budgeten för skolan. Ta ditt ansvar. Stå för dina beslut.

      Vi lärare gör vårt bästa för att klara av undervisningen med otillräckliga resurser. Det känns hopplöst att du som ordförande i styrelsen som bestämmer över skolan skyller offentligt ifrån dig ansvaret på oss.

      Med vänlig hälsning
      Maria

  2. Bo Winander | 18 maj, 2012 at 06:53 | Svara

    Hej Ulrika
    Jag tycker inte att det är en bra idé att vi politiker ska bestämma hur stora klasserna ska vara.
    Det är rektor och lärare på skolan som är mest kompetenta att göra den bedömningen utifrån elevernas behov, lärarnas och annan personals kompetens, lokalerna m m.

    Ingenting hindrar en skola att ha skolklasser med få elever om de tycker att det passar bäst. Sådana skolor finns också i Järfälla.

    Som jag skrev i mitt inlägg är lärar- och personaltätheten densamma. Det betyder att om man har fler elever i klassen finns flera personer; lärare och fritidshemspedagoger som delar upp arbetet. I praktiken betyder det att man ofta arbetar i små grupper. Så minns jag de första åren i skolan för mina två yngsta barn. Klasserna låg på ca 30 barn och i klassen arbetade hela tiden 3-4 personer.

    Vi har mycket bra kunskapsresultat bland de yngsta eleverna i Järfällas skolor. Det tyder på att skolorna löser sin uppgift på ett tillfredsställande sätt.

  3. Kickan Hagroos | 13 juni, 2012 at 08:15 | Svara

    ”Om verkligheten vore så illa som hon skriver, att en lärare arbetar i en så stor klass, då skulle jag också vara mycket bekymrad.”
    Bekymra dig då, Bo Winander! För många av barnen i Järfälla går i så stora klasser, utan att ha extra pedagoger eller annan personal inne i klassrumet. Inte heller med delade klasser och faktiskt inte ens med ventilation som är dimensionerad för så många människor i samma utrymme eftersom skolorna är byggda innan man fyllde klasserna över bristningsgränsen.
    Många lärare i kommunen, både på kommunala skolor och friskolor, känner förtvivlan för att de under rådande omständigheter inte har möjlighet att utföra sitt uppdrag, hinna med alla sina elever, nå dem kunskapsmässigt eller ens hinna se till att de är trygga.

    ”Ingenting hindrar en skola att ha skolklasser med få elever om de tycker att det passar bäst.” – vad sägs om ekonomi? Det är naivt att tro att rektorer och personal önskar klasser på 30 elever – de gör det ju för att de inte har råd att ha mindre grupper! Skulle man ha den gruppstorlek som lärare, rektorer och föräldrar önskar för sina elever/barn skulle en skola vara tvungen att anställa billigare personal än erfarna lärare.

    Jag håller med Ulrika ovan, ni skulle kunna göra skillnad, men väljer att låta bli.

  4. Bo Winander | 13 juni, 2012 at 01:04 | Svara

    Hej Kickan
    Jag vet inte om det du skriver i ditt inlägg syftar på läget för de allra yngsta barnen i skolan, dvs från förskoleklass till trean.

    Mina inlägg här ovanliksom även det som nu publicerats i lokaltidningen MittiJärfälla gäller just det. Jag behöver då inte upprepa allt jag skrivit, men det viktigaste är att man för dessa allra yngsta måste lägga ihop personal i skola och fritidshem för att få en rättvis bild.

    För äldre barn i grundskolan är personaltätheten inte lika hög. Vi har dock inget att skämmas för i Järfälla när det gäller resurser till skolan. Vi står oss väl jämfört med andra kommuner i Stockholms län. Det framgår också av Lärarförbundets årliga rankingar av Sveriges kommuner.

    Skolor som har stor andel elever med särskilt omfattande behov av stöd får dessutom extra resurser utöver den vanliga elevpengen.

    Fortfarande gäller att rektorerna har frihet att organisera klasser på ett sätt som passar utifrån bl a de mål som gäller för skolan.

    Bo Winander (FP)
    Ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Järfälla

  5. Linda Svedin | 19 juni, 2012 at 08:02 | Svara

    Hej Bo,

    Jag är verksam som lärare i Järfälla och kan inte annat än att hålla med Kickan i inlägget ovan; Vi lärare har mycket små möjligheter att genomföra vårt uppdrag pga för stora klasser och för lite pedagogisk personal i skolan.

    Jag har förmånen att arbeta med ytterst kompetenta kollegor, som inte bara är mycket kunniga i de ämnen de undervisar utan också vet hur man bemöter människor, löser konflikter, stärker självkänslan hos unga. Emellertid är vi många som överväger att helt lämna yrket eller väljer att arbeta i en annan kommun. Detta på bekostnad av kommunens unga.

    Du skriver att Järfälla står sig väl beträffande personaltäthet i jämförelse med resten av länet. Det är ett faktum att detta inte räcker. Har du någon gång fört diskussioner med lärare kring förskolans och skolans situation? Ulrikas förslag ovan borde inte ens vara något att fundera över; Järfälla bör profilera sig som en kommun som satsar på små barngrupper i förskola och skola.

    ”Skolor som har stor andel elever med särskilt omfattande behov av stöd får dessutom extra resurser utöver den vanliga elevpengen” Stödet du nämner är inte något man ens behöver nämna. Skollagen kräver detta.

    I en vanlig klass är det en omöjlighet att se till att de starkaste eleverna utmanas och utvecklas utifrån sin kunskapsnivå, och samtidigt ge stöd till de svagaste.

    Som politiker i kommunen är det DU som avgör. Detta kan inte få fortsätta. Situationen är alarmerande i hela landet, men gör något åt läget i Järfälla. NU. Se till att professionella lärare stannar kvar i våra skolor för allas vår framtids skull.

  6. Bo Winander | 19 juni, 2012 at 11:07 | Svara

    Hej Linda
    Jag förstår mycket väl att du och andra lärare i skolor och förskolor önskar färre barn i klasser och grupper.

    Som politiker i Järfälla är jag och mina politikervänner i majoritet och opposition visserligen inte beslutsfattare vad gäller personaltäthet men däremot har vi givetvis ansvar för vilka resurser som ställs till förfogande. De avgör vilken personaltäthet som är möjlig.

    Utslaget per barn i förskola och elev i grundskola ligger Järfälla väl till vad gäller resurser. Det framgår bl a av Lärarförbundets årliga ranking av landets skolkommuner.

    I Järfällas kommunala budget tar förskola och grundskola i anspråk ungefär 40 % av alla kostnader som betalas med skatt och statliga bidrag. Lägger man till detta kostnader för gymnasieskolan och hela det sociala fältet (äldreomsorg, socialtjänst m m) är andelen ca 80 %. Resten går bl a till vägar, gator, snöröjning, fritidsverksamhet osv.

    Jag och andra önskar naturligtvis att resurserna ökar. Möjligheterna bestäms av den allmänna ekonomiska utvecklingen.

    Men dessutom bestämmer vi själva en del i Järfälla som ger bättre eller sämre förutsättningar för resurser till både skolan och andra angelägna behov.

    Jag är orolig för de ekonomiska konsekvenserna av den pågående utbyggnaden av Järfälla. Från Folkpartiets sida anser vi att utbyggnaden av Barkarbyfältet kommer alldeles för tidigt. Detta har vi påpekat vid alla tillfällen beslut varit aktuella.

    En snabb utbyggnad av detta tidigare obebyggda område ställer mycket stora krav på investeringar i bl a gator, vägar, avlopp men också förskolor och skolor. Att bygga nytt betyder att kostnaderna ökar dramatiskt och riskerar att tränga undan andra viktiga investeringar eller minska utrymmet för kärnverksamheten i bl a skolan.

    Hjälp oss att bilda opinion mot den alldeles för snabba utbyggnaden och hjälp oss att bilda opinion mot helt onödiga investeringar som den planerade nya Veddestabron så får vi större möjligheter att tillgodose dina och andra berättigade önskemål.

    Den planerade Veddestabron (ungefär i höjd med Kindwalls) fyller ingen funktion under lång tid. Den blir i färdigt skick 39 meter bred och kommer att kosta nästan en miljard kronor. Ändå får vi inga anslutningar till E 18.

    Med vänlig hälsning

    Bo Winander (FP)
    Ordförande i barn- och ungdomsnämnden
    Ordförande i FP Järfälla

  7. Kickan Hagroos | 20 juni, 2012 at 10:41 | Svara

    Det känns som om du flyttade fokus här, Bo Winander.

    Det handlade inte om broar, utan ämnet var skola och det faktum att de med de resurser skolorna tilldelas inte har möjlighet att utföra vad som står i skollagen, t ex ”3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen 3 §
    Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.”

    Det handlade också om att flera mycket kompetenta lärare lämnar kommunen för att de får högre lön och bättre arbetsvillkor i närliggande kommuner. Att undervisa i en klass med 22 elever är en enorm skillnad mot att ha 29, dels i hur mycket du hinner se och möta dina elever på deras respektive nivå och utifrån deras respektive behov, men också i den rättningsmängd du som lärare dagligen bär hem, och därmed antalet arbetstimmar du behöver lägga ner.

    För det kan väl inte vara rimligt att de elever som drabbats av att gå i för stora klasser dessutom ska få mindre respons på sin utveckling?

  8. Emma Forsberg | 20 juni, 2012 at 11:26 | Svara

    Du skriver att Järfälla kommun ligger ”väl till” vad gäller personaltäteheten i förhållande till andra kommuner i landet, men enligt SVT Pejl ligger 11 av 24 skolor i Järfälla kommun lågt vad gäller lärartätheten i jämförelse med andra skolor i landet och då är 8 av de 11 skolorna F-5 skolor. Hur kan du då säga att vi då inte har något att skämmas för?

    Länk till SVT Pejls undersökning om svenska skolor:
    http://pejl.svt.se/skola/lista/?andel_behoriga_larare=on&kommun=0123&lan=01&larartathet=on&sortera=-larartathet

  9. Maria Nilsson | 20 juni, 2012 at 01:15 | Svara

    Hej Bo!
    Jag är lärare i Järfälla för just de åldrar du pratar om. Visst stämmer det att vi i några timmar får hjälp från fritidshemspersonalen. Så ibland kan vi dela upp klassen i två grupper. Så långt håller jag med dig.

    Förstår du att konsekvensen av att använda fritidshemspersonalen till skolarbetet innebär att barnens fritidsverksamhet påverkas? Att fritidshemsgrupperena är skrämmande stora?

    Förstår du att jag 80% av min tid med barnen är ensam med 29 barn? Förstår du att det innebär att jag inte räcker till för dem som behöver mer hjälp eller för dem som behöver extra utmaningar?

    Du säger att det är min rektor som har bestämt hur stora klasserna ska vara. Hur kan du lägga ansvaret på dem som vänder ut och in på varje krona för att klara av skolåret? Det är du som är ansvarig för klassernas storlek, det är du som beslutar budgeten för skolan. Ta ditt ansvar. Stå för dina beslut.

    Vi lärare gör vårt bästa för att klara av undervisningen med otillräckliga resurser. Det känns däremot hopplöst när du som ordförande i styrelsen som bestämmer över skolan skyller offentligt ifrån dig ansvaret på oss.

    • Bo Winander | 21 juni, 2012 at 07:33 | Svara

      Hej Maria
      När mina egna barn var i ”dina” skolåldrar och skolans och fritidshemmets personal arbetade tillsammans fanns det ständigt fyra personer i klassen som bestod av ungefär 30 barn.

      Under de år som gått sedan dess har personaltätheten inte minskat varken i skolan eller på fritidshemmet.

      Järfälla kommun erbjuder stora resurser till både fritidshem och skola jämfört med andra kommuner.

      Det betyder också att personaltätheten i Järfällas fritidshem är betydligt högre än i riket och när vi jämför oss med den s k kommungruppen, som är en grupp av kommuner med förutsättningar som är lika som Järfällas.

      I Järfällas fritidshem finns enligt senast tillgängliga statistik från Skolverket 9,7 inskrivna barn per anställd. Det kan jämföras med genomsnittet i riket, 12.3 eller i kommungruppen, 13.0

      Det finns givetvis variationer mellan olika skolor och fritidshem beroende på vissa variationer i ekonomiska resurser men även hur de olika rektorerna väljer att organisera verksamheten i skola och fritidshem.

      Bo Winander (FP)
      Ordförande i barn- och ungdomsnämnden

  10. Hej Bo,
    jag som är mamma till två barn, en har gått år 1 till år 6 bytte sedan till Kungsängens kommun.Då Källtorpsskolan inte var något alternativ för högstadiet. Samt en som just gått ur årskurs 3. Det skiljer 12 år mellan dem och jag är ledsen och bekymmrad hur utvecklingen har gradvis försämmrats år för år. Vill poängtera att jag har fullt förtroende för personalen som hon haft de senaste 3 åren, men jag ser hur slitna de ser ut.Jag beundrar hennes lärare som svarar på mail och stöttar mig och mitt barn fullt ut. Men tänker att all tid som hon lägger utanför arbetstid och även helgkvällar på att hitta lösningar och stötta oss på, hur länge kommer hon klara det? Om det inte skulle underlätta för henne med en mindre klass eller mer personal för eleverna så förstår jag inte den ekvationen! Sedan vill jag också påpeka att under hennes tid i förskoleklass var en total mardrömm med personal som gett upp och bara förvarade barnen och deras näring under dagen var att snacka skit med föräldrar vid hämtning. Jag personligen valde att sitta kvar i bilen 10 minuter extra varje dag för att helt slippa se dem. Jag oroar mig och anser att det har jag full rätt till. Utan dessa eldsjälar som finns i skolan idag skulle bara ett skal finnas kvar. Nä så jag säger våga satsa på barnen.

    • Bo Winander | 21 juni, 2012 at 07:41 | Svara

      Hej Eva
      Det är tråkigt att höra att du har dåliga erfarenheter av en förskoleklass.
      Du skriver också att vi ska våga satsa på barnen.

      Det håller jag alldeles med om och om du läser mina olika kommentarer här ovan så ser du också att vi i Järfälla inte har något att skämmas över när det gäller personaltäthet i skola eller fritidshem eller resurser till de här viktiga verksamheterna.

      Du skriver att utvecklingen försämrats från år till år. Det är inte heller sant. Ett påstående blir inte mer sant därför att det upprepas av våra politiska motståndare.

      Bo Winander (FP)
      Ordförande i barn- och ungdomsnämnden

  11. Bo Winander (FP) Ordförande i barn- och ungdomsnämnden | 20 juni, 2012 at 10:53 | Svara

    Hej Emma

    Jag har gått in på länken från SVT Pejl om personaltätheten. Dessvärre finns ingen uppgift där om vilket medelvärde vi bör jämföra med. Däremot ser jag att den statistik SVT bygger på innefattar många hundra specialskolor landet runt med ett mycket litet antal elever med särskilt stora stödbehov. Det kan störa möjligheterna att jämföra med ”vanliga” skolor.

    I nedanstående länk finns Skolverkets officiella statistik över olika förhållanden i Järfälla (via länken tar man fram ett kommunblad för Järfälla). Av statistiken framgår att antalet lärare per 100 elever i Järfällas grundskolor är 7.9 att jämföra med den s k ”kommungruppen” som har ett genomsnitt av 7.7.  Kommungruppen är en grupp kommuner med ungefär samma befolkningssammansättning som Järfälla. 

    Om vi bara ser på årskurserna 1-3 och till lärare i skolan också för in personal i fritidshem (man arbetar ihop också i klassrummet) är personaltätheten ungefär 15 per 100 elever. Det ger en personaltäthet som är nästan lika hög som i förskolan där personaltätheten enligt Skolverkets senast tillgängliga statistik är 5.5 inskrivna barn per heltidsarbetande.

    Självklart varierar personal- och lärartäthet mellan olika skolor, delvis beroende på att vi politiker beslutat om extra stöd till vissa skolor.

    http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/2.1862/2.2452

  12. Bo Winander (FP) Ordförande i barn- och ungdomsnämnden | 20 juni, 2012 at 10:55 | Svara

    Hej Kickan

    Jag har full förståelse för att du och dina lärarkolleger ser svårigheter att möta alla krav och förväntningar på vad skolan ska prestera. Naturligtvis skulle uppdraget vara lättare i mindre undervisningsgrupper. Sedan ska vi väl vara klara över att utbildningsforskarna ofta säger att det är viktigare med väl utbildade och kompetenta lärare än mindre elevgrupper, även om de senare kan vara det viktigaste för vissa elever med särskilt stora behov.

    Vi som ansvarar för den lokala skolpolitiken inklusive resurstilldelningen måste hålla oss inom de ramar vi får. Det var också därför jag förde in lite av den komplexa värld vi befinner oss i. Skolans anspråk konkurrerar med andra viktiga uppgifter i en kommun. Det måste vi ta hänsyn till. 

    Viktigt är också att alla resurser används rätt. Det gäller inom skolan liksom även utanför skolan. Därför tycker jag fortfarande det är viktigt att ifrågasätta den beslutade nya Veddestabron som kommer att kosta väldigt mycket men erbjuda lite av värde

  13. Hej Bo,
    Bifogar några artiklar om vad forskare kommit fram till när det gäller skolklassernas storlek. Hoppas du tar till dig kunskapen.

    http://www.sciencedaily.com/releases/2012/03/120306131150.htm

    http://www.sciencedaily.com/releases/2009/10/091009104649.htm

    http://www.sciencedaily.com/releases/2009/10/091014122045.htm

  14. Hej Ulrika
    Tack för dina länkar till några forskningsrapporter.

    Nu finns nog inte så mycket att tillägga i det här ämnet. Det finns mycket forskning kring vad som ger bäst skolresultat. Olika forskare betonar i varierande utsträckning kvalitet på lärare, undervisningsmetoder och gruppstorlekar för att bara nämna några saker som påverkar resultaten i skolan.

    Varken skollag eller skolverk/skolinspektion har något klart besked att ge om gruppstorlekar i skolan. Inte heller på lokal nivå har vi några bestämda regler om detta. Som jag försökt göra tydligt i olika kommentarer lämnar vi från den lokala politiska nivån över detta till de pedagogiskt ansvariga i skolan.

    Dina forskningstips bör därför i första hand riktas till dem.

    Vår uppgift som ansvariga politiker är att ställa rimliga resurser till förfogande för skolan. Det tycker jag att vi gör i Järfälla. Det innebär också att skolor med många elever som behöver mycket extra stöd får extra mycket pengar. Detta används ofta till att göra gruppstorlekar mindre.

    Vänliga hälsningar

    Bo Winander (FP)
    Ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Järfälla

Leave a comment

Your email address will not be published.


*