Det behövs mer realism i bostadsdebatten!

Återigen pekas Järfälla och andra stockholmskommuner ut som bovar i bostadsdebatten. Det byggs alldeles för få bostäder. Bara en (liten) del av utlovade bostäderna byggs.

Senast är det bostadsministern Stefan Attefall (KD) som går till attack i Dagens Nyheter 7 mars.

För Järfälla redovisas en ”måluppfyllelse” på 35 % under åren 2006-2010. Det låter ju inte alls bra. Men det gäller att se bakom siffrorna.

Under de här åren har Järfällas befolkning ökat med ungefär 1000 personer varje år. Det är en långt snabbare ökning än tidigare år. Ökningen har gjorts möjlig genom ett årligt bostadsbyggande på 233 bostäder. Att ”måluppfyllelsen” bara är 35 % beror på att någon i något sammanhang ”utlovat” ett årligt byggande av 650 bostäder (!!).

Vi som bor i Järfälla och trivs med den fina livsmiljön kommunen erbjuder har ingen anledning att skämmas för att det inte byggs mer än drygt två hundra bostäder i kommunen.

Det är inte brist på planer som gör att fler bostäder inte kommer till. En viktig anledning är att efterfrågan faktiskt inte finns när bostadsspekulanterna möter de priser man måste betala för nybyggda villor, bostadsrätter eller hyresrätter.

Det här är väldigt tydligt i Barkarbystaden, där S och M nu kohandlat om fortsatt bebyggelse. I själva verket har de byggherrar som redan fått mark inte mer än marginellt fått igång byggnation och det beror på bristande efterfrågan på marknaden.

Från Folkpartiets sida har vi hela tiden sagt att bostadsbebyggelsen på Barkarbyfältet kommer för tidigt. Bl a finns stora oklarheter kring trafiklösningarna i området.

Vårt alternativ är att bygga i områden nära järnvägen; Kallhälls, Jakobsbergs och Barkarby centrum. Det finns planer framtagna och andra kan tas fram. Det sistnämnda gäller bl a Veddestaområdet där kommunen, på FPs initiativ under några år köpt industritomter. Bostadsbebyggelse där kan få en mycket bra anslutning till Barkarby station efter den planerade flytten av den stationen några hundra meter norrut.

Att bygga tätare i områden som redan är bebyggda har stora fördelar lgenom att vi kan utnyttja befintlig infrastruktur och inte behöver bygga nytt från början. Det gäller bl a vägar, förskolor och skolor. Kostnaden för en nybyggd skolplats är flera gånger högre än för en befintlig plats.

När kommunens låneskuld nu ökar dramatiskt är det särskilt viktigt att våga ompröva de alltför vidlyftiga planerna på Barkarbyfältet.
Bo Winander
Ordförande i Folkpartiet i Järfälla

Så ska bostadsjakten bli enklare

Det byggs för få hyresrätter

2 Comments on "Det behövs mer realism i bostadsdebatten!"

  1. Bra skrivet, jag håller med fullständigt. Bygg där vi redan har VA, vägar och annan infrastruktur. Varför slänga ut våra skattepengar på något som uppenbart inte är genomtänkt. Ogenomtänkt eftersom det kommer skapa trafikproblem som ingen ännu vill ta tag i. Ogenomtänkt eftersom den utlovade spårvägen inte ens finns på planeringsstadiet.

  2. John Öster | 17 mars, 2012 at 10:59 | Svara

    Helt rätt Bosse! En viktig målsättning med förtätning av redan exploaterade områden är att alla delar av exempelvis ett bostadsområde behöver fylla en funktion… praktisk, social, estetisk och/eller ekologisk funktion. Ett kvarter som inte utformats på ett sätt så att det inte används på något sätt av de boende överges då ingen tar sig dit, vilket gör att området känns otryggt och kan bli tillhåll för A-lagare och andra oseriöra handlingar. Däremot behöver inte förtätning inte nödvändigtvis innebära att man bygger bostäder på alla ytor i alla kvarter. Där kan även finnas en välorganiserad park med strukturerade vägar, gröna ytor och växtlighet samt organiserad kvällsbelysning. Att den ingår i förtätningen beror på att den trots att en park inte består av större byggnader, inte tillkommit av sig själv genom naturens lagar utan, till skillnad från en ödslig skogsdunge har planerats och utformats på ett visst sätt för att utgöra ett positivt komplement för invånarna och till den omgivande bebyggelsen. En park genom vilken man ska kunna ta sig för att utföra praktiska ärenden, i vilken man i trygghet ska kunna umgås socialt med släktingar, vännor och älskare/älskarinnor samt njuta av den estetiskt tilltalande miljön, etc.
    Praktisk, social, ekologisk och estetisk funktion är funktioner som ett tätbebyggt område bör i allt avseende bör fylla för att det ska bidra till en trygg och hållbar samhällsutveckling.

Leave a comment

Your email address will not be published.


*