Datamolnet – är vi då ute i det blåa och drömmer?

Datamolnet är egentligen inget nytt under solen, bara gammal beprövad teknik som fått nya kläder. Tekniken är en vidareutveckling av det gamla klient-server konceptet, som fick sitt stora genombrott i och med PC:ns inmarsch till alla skrivbord. Då fick PC:n representera klienten. I början hade man all systemfunktionalitet, klienterna och servrarna inom firmans eller organisationens eget datanätverk. Även om man hade outsourcat driften hade man en dedikerad server bara för eget bruk.

Varför tekniken kallas moln, är av den enkla anledningen att man brukar rita Internet som ett moln, och klienterna likväl som servrarna kan vara var som helst i Internet-molnet.

I molnkonceptet upphandlar man serverfunktionaliteten som en tjänst utan att nödvändigtvis få veta var den kommer att finnas fysiskt. Vid upphandling av en tjänst i molnet definierar man bara tjänstenivåerna (åtkomsttid, upp-tid mm.)och leverantören får sedan lösa bäst den vill var tjänsteservern och databaserna ska finnas. Har man beställt en hög servicenivå, kan det ofta säkras genom att leverantören har samarbetande servers i olika datahallar. Har man en helt tjänsteorienterad systemarkitektur, kan huvudtjänsten i systemet också beställa specialiserade undertjänster från andra leverantörer. Till exempel aktuella valutakurser eller väderinformation.

Numera inte heller klienterna behöver finnas inom organisationens egna datanät. Enda som normalt finns där är autentiseringstjänsten, som ser till att bara godkända användare kan nå molntjänsten i fråga. Däremot kan användaren vara på resande fot med sin laptop eller smartphone var som helst i världen.

Även vanliga kontorsprogram (ordbehandling, kalkyl, e-post osv.) kan man köpa som molntjänst. Det vill säga all IT-användning kan i princip finnas i molnet. Nackdelen är helt klart ökade säkerhetsrisker. Ett enkelt exempel: om du har en smartphone utan lösenord som aktiverar apparaten efter att skärmsläckaren har slagit på, och har jobbets e-post kopplat till den, utgör du faktiskt en säkerhetsrisk för din arbetsgivare. Och när all trafik mellan din klient och servern i molnet går i allmänna Internet, man ska inte tro blint att allting funkar som det ska. Lite nojig bör du vara, bovarna i nätet är ofta automatiserade.

Många använder datamolnlösningar även privat, ofta som gratistjänst. Man har bilder i Flickr, filer i Dropbox osv, tillgängliga var som helst och med vilken som helst typ av klient-enhet.

Esa Tuuri

Folkpartiet Järfälla

Be the first to comment on "Datamolnet – är vi då ute i det blåa och drömmer?"

Leave a comment

Your email address will not be published.


*