Betraktelser från USA – Super PAC’s

Valrörelsen är i full gång. Republikanerna har hållit ett antal primärval och det står nu mellan Mitt Romney och Newt Gingrich.

I South Carolina vann Gingrich stort och han sätter nu ordentlig press på sin motståndare som hittills varit den mest sannolika segraren. Satirikern Stephen Colbert drog i gång en kampanj som presidentkandidat (i sin hemstat South Carolina) men då han lagligen inte tilläts kandidera fick han 6,432 personer att rösta på Herman Cain som redan dragit sig ur racet. En röst på Herman Cain är en röst på Stephen Colbert, uppmanade han. Och det tog skruv – de två fick 1% av rösterna. Inte illa för en komiker som bara är ute efter att uppmärksamma folk på vissa missförhållanden i systemet.

Steven Colbert Super Pac

Colberts käpphäst är Super PACs. En  ”Political Action Committee” har som syfte att samla in pengar för att stödja en presidentkandidat. Det finns inga som helst begränsningar för hur stor summa en Super PAC får samla på sig. Obeskattat. Alltså – den kandidat som har flest rika välgörare kan driva den intensivaste kampanjen. En televiserad annons från en Super PAC är ren smutskastning. Det handlar enbart om att slå ner på motståndarna till kandidaten man stödjer. Det som är mest humoristiskt med det hela är att PAC:en inte får ”koordinera” med kandidaten! Försök definiera det på ett verklighetsförankrat sätt. När Mitt Romney är väl medveten om innehållet i en annonskampanj innan den ens har sänts, undrar man inte då om det har förekommit ett visst mått av ”koordination”? Eller var det bara en slump?! Naturligtvis är det näst intill omöjligt att spåra till vilken grad de har kommunicerat med varandra men vi behöver ju inte göra oss dummare än vad vi är av naturen.

Vilket leder oss till slutsatsen att de omåttligt rika männen (alltid män) som ligger bakom en kandidats valseger, kommer att vilja få ersättning för besväret. ”Restore our future”, Super PAC:en som ligger bakom Mitt Romney, tillkännagav nyligen att de samlat in 23.6 miljoner dollar. Det är också offentligt vilka företag och privatpersoner som ligger bakom dessa pengar.

Det handlar inte längre bara om lobbyisterna som har funnits där sedan urminnes tider. Super PAC-systemet gör det ändå mer uppenbart att pengar köper makt.

 

1 Comment on "Betraktelser från USA – Super PAC’s"

  1. Ja det är lite som att ”sälja sin själ till djävulen” att ta emot bidragen. Men samtidigt har man inte en chans att ta sig fram i den amerikanska poiltiken utan pengarna. Det är än så länge lite bättre i vårat land.

Leave a comment

Your email address will not be published.


*