Även barn med särskilda behov och diagnoser måste få chans att nå skolans mål

Veckans nummer av lokaltidningen Mitti Järfälla innehåller en artikel i vilken några föräldrar är starkt kritiska till avvecklingen av s k särskilda undervisningsgrupper. Vad handlar det här om och vad är tanken bakom de beslut om barn- och ungdomsnämnden i Järfälla fattat?

Bland de omkring 7000 elever som går i Järfällas grundskolor finns många som har särskilda behov. Ett litet antal av dessa elever går i någon av Järfälla Resurscentrums särskilda undervisningsgrupper. I en sådan grupp har de fått undervisning och omsorg med mycket hög vuxennärvaro – ofta 3-4 elever per heltidsarbetande vuxen.

Barn- och ungdomsnämnden utvärderade verksamheten för ett par år sedan och tvingades då konstatera att en elev som går sin skoltid en sådan grupp har begränsade möjligheter att nå skolans mål – trots den mycket höga personaltätheten. Att eleven flyttas från sin vanliga klass och skola är ingen bra lösning.
Varje elev måste få chansen att nå skolans mål. Därför har barn- och ungdomsnämnden i beslut för ett par år sedan och genom ytterligare beslut nu i år bestämt att verksamheten i de särskilda undervisningsgrupperna ska avvecklas. Långsiktigt ska vi bara behålla en grupp för elever med autism och aspergers syndrom och dessutom ge möjlighet till korttidsplaceringar. Den här förändringen har starkt stöd i forskning och rekommendationer från Skolverket och Skolinspektionen.

Utslussningen av elever ska göras med en individuell handlingsplan för varje elev för att säkerställa rätt placering och att eleven vid utslussningen har det stöd som behövs.

Alla resurser som frigörs när verksamheten i Järfälla Resurscentrum avvecklas ställs till förfogande för de vanliga skolorna utan undantag. Det handlar om mycket stora resurser som tillförs skolorna. Förändringen handlar alltså inte om besparingar.
Respektive skolor får nu möjlighet att med hjälp av de nya resurserna på ett flexibelt sätt skapa det stöd som elever med stora särskilda behov kan behöva. Det saknar egentligen betydelse om en elev har en diagnos som t ex ADHD. Det finns många elever som har en sådan diagnos och de flesta av dem går i vanlig skola.

– Jag har stor förståelse för att föräldrar nu är oroliga, säger Bo Winander (FP), ordförande i barn- och ungdomsnämnden. De har dåliga erfarenheter av barnens tidigare skolgång och misstänker att de gamla problemen nu kommer tillbaka. Förhoppningsvis lägger sig oron när det visar sig att skolorna nu har betydligt större möjligheter att erbjuda rätt stöd. Vi kommer att noga följa hur den här förändringen genomförs.
Mer information:

Bo Winander (FP)
Ordförande i barn- och ungdomsnämnden

Be the first to comment on "Även barn med särskilda behov och diagnoser måste få chans att nå skolans mål"

Leave a comment

Your email address will not be published.


*