Att välja ”rätt” skola

Det finns anledning att avdramatisera valet av skola, menar skribenten Winander (FP)

Nu är det tid för skolval i Järfälla. Det gäller dels val av förskoleklass för de barn som ska börja skolan, dels val av årskurs 6 för de elever som ska börja i högstadiet.

För många är valet okomplicerat, kanske särskilt när det gäller skolvalet för de allra yngsta. Vanligtvis väljer man den närbelägna skolan där man i de flesta fall också får plats. Några väljer en skola längre bort och har då särskilda skäl att göra det. Kanske vill man ha en skola med särskild pedagogik, t ex friskolan Växthuset om man önskar Montessoripedagogik.

Att välja till årskurs 6 tycker många elever och föräldrar är svårare. Nu har man kommit längre i skolan och närmar sig slutet på grundskolan. Det är viktigt inte bara att vara trygg och trivas. Kunskaper och kunskapsutveckling kommer mer i fokus eftersom betygen i årskurs nio ligger till grund gymnasieutbildningen.

På Järfälla kommuns hemsida kan man söka  information om grundskolan och då komma åt mycket information om de olika skolorna. Där finns resultat från den årliga skolundersökningen men också kvalitetsredovisningar för varje skola och även beslut av Skolinspektionen vid dess senaste granskning.

Vilken är då den bästa skolan?

Det är omöjligt att ge ett enkelt svar på den frågan. Olika elever och föräldrar kan ha olika önskemål som i varierande grad uppfylls av olika skolor.

Media drar sitt strå till stacken genom att varje år göra listor över ”bästa skolan” – också i Järfälla. Då har man ordnat skolor i ett rankingsystem efter genomsnittsbetygen för elever som lämnas grundskolans årskurs nio. Skolan med högst genomsnittsbetyg placeras högst upp och skolan med lägst genomsnittsbetyg längst ned.

Svårt att välja skola?

Svårt att välja skola?

Det här är – enligt min mening – en orimlig förenkling. Några av skolorna i Järfälla har tilldelats elever som av olika skäl kommer att ha svårt att nå kunskapsmålen i nian. Tallbohovsskolan och Källtorpsskolan har elever i förberedelseklasser, dvs elever som nyss anlänt till Sverige. De saknar kunskaper i svenska språket och en del av dem har också dålig skolgång från hemlandet. Självklart påverkar dessa elever genomsnittsbetygen på skolan, men det behöver inte vara ett bekymmer för andra elever som kan ha goda förutsättningar att nå bra betyg.

Björkebyskolan är den av våra grundskolor med årskurs 6-9 som till en viss del har elever som behöver en långsammare studietakt än andra. De går då i s k samundervisningsklass. Också dessa elevers betyg räknas in i skolans genomsnitt, men det har ingen betydelse för andra elever på skolan.

Min viktigaste invändning är emellertid att höga genomsnittliga avgångsbetyg i grundskolan inte säger något om i vilken utsträckning skolan bidragit till elevernas kunskapsutveckling mellan årskurs 6 och 9.

För att få ett korrekt mått på kunskapsutvecklingen behöver vi läsa av skillnaden mellan elevernas kunskaper när de börjar skolan i årskurs 6 och kunskaperna när de lämnar årskurs 9. Sådan statistik finns dock inte, därför går det heller inte att jämföra skolor utifrån hur bra de är på att hjälpa eleverna framåt.

Det är uppenbart att en del skolor med intagning till årskurs 6 i högre grad än andra skolor får elever med bättre kunskaper och färdigheter än andra. Det är det sammantagna resultatet av elevernas egna ansträngningar, föräldrarnas stöd och skolornas insatser under åren fram t o m årskurs 5. Vi ska heller inte glömma förskolans insatser.

Eftersom eleverna nu får betyg från årskurs 6 kommer det dock snart att bli möjligt att göra statistik på utvecklingen av betyg, som förhoppningsvis  också är ett mått på elevernas kunskaper och färdigheter. Den riktiga jämförelsen bör då gälla de elever som skolan arbetat med hela vägen från början i årskurs 6 till slutet i årskurs 9.

Tillsvidare får vi nöja oss med en mycket grov jämförelse mellan 6-9-skolor vad gäller skillnaden mellan betygen i årskurs 6 och betyg i årskurs 9. Betygen i årskurs 6 kan i stort betraktas som resultatet av alla föregående skolår. Det är inte troligt att den valda skolan redan i årskurs 6 ska ha hunnit påverka så mycket.

Om vi gör en sådan jämförelse av betyg i några tunga ämnen för elever i årskurs 6 vårterminen 2013 och betygen i samma ämnen för elever i årskurs 9 finner vi inget samband alls mellan höjning av betyg mellan årskurserna 6 och 9 och respektive skolas genomsnittsbetyg för eleverna i samma ämnen i årskurs 9.

I ett viktigt ämne som svenska är det Tallbohovsskolan, Fjällenskolan och Källtorpsskolan som ligger i topp när det gäller att förbättra betygen.

I ämnet engelska är det samma skolor som förbättrat betygen mest.

I ämnet matematik intas de tre förstaplatserna av Vittra, Viksjöskolan och Internationella Engelska Skolan.

Man bör inte fästa sig alltför mycket vid den här jämförelsen. Den är naturligtvis mycket grov. Dock är den inte sämre än medias vanliga rankinglistor som görs med utgångspunkt från niornas slutbetyg.

Det finns anledning att avdramatisera valet av skola. Det viktigaste för att eleverna ska nå bra resultat i skolan är elevernas egna ansträngningar, kvalitén i skolans insatser och föräldrarnas stöd till eleverna och skolan. När detta fungerar väl spelar det mindre roll vilken skola eleven går på.

Bo Winander (FP)

Ordförande i barn- och ungdomsnämnden, Järfälla

Be the first to comment on "Att välja ”rätt” skola"

Leave a comment

Your email address will not be published.


*