Flumskolan stoppade mina drömmar- Nikoletta Jozsa

Jag var 8 år och hade hela livet framför mig. Jag skulle bli astronaut. Jag och pappa hade suttit på balkongen i miljonprogrammet på kvällarna och tittat på stjärnorna. Jag kunde alla stjärnbilder och min pappa sa att jag kunde bli precis vad jag ville, vi lever i ett land där drömmar kan uppfyllas berättade han för mig. Vi satt varenda kväll och jag pekade på stjärnorna och han berättade vad stjärnorna hette och vilka stjärntecken de tillhörde.

På den tiden älskade jag matematik, mina föräldrar hade berättat för mig att ville jag bli astronaut så var jag tvungen att vara duktig på matematik, bättre än alla andra. Och det var jag. När jag gick i andra klass räknade jag algebra och ekvationer, jag fick gå in i femman för att hjälpa barnen där. Jag var duktig.

Men så en dag fick min mamma ett samtal från min fröken som ville ha ett möte. Mina föräldrar som tre år tidigare hade lämnat hela sitt liv bakom sig för att ge mig en framtid blev oroliga – när en lärare kallar är det allvar. I kommunismens Ungern, där jag föddes, kunde detta innebära vad som helst. Med smärtsamma minnen om när jag, deras dotter, tvingades stå på knän i flera timmar med armarna över mitt huvud för att min pappa skrivit en artikel om frihandelns betydelse gick mina föräldrar till skolan för att möta fröken. Vad händer nu? Börjar allt om igen?

I skolan tittade min lärare allvarligt på mina föräldrar och sa att jag tar för mycket plats i klassen. Jag är för duktig på matematik och vi gick faktiskt bara i tvåan, de hade inte resurser till att ge mig matematikböcker från högre årskurser, de kunde inte lägga sin tid på att hjälpa mig. Mamma och pappa förstod inte – var deras barn för duktigt? Var det ett problem?

Läraren fortsatte allvarligt med att mina föräldrar faktiskt måste ta ansvar för mig och se till att jag slutade räkna matematik, de hade faktiskt andra barn i klassen som de måste lägga tid på. Mamma och pappa som var uppvuxna i kommunist-Ungern hade lärt sig att man inte säger emot auktoriteter. Senaste gången de försökte utsattes deras dotter för tortyrliknande bestraffningar för att få dem på bättre tankar än att kritisera styret i landet. Vi gick hem och de sa till mig att jag var tvungen att sluta räkna matematik, att de andra barnen inte fick tillräcklig hjälp eftersom jag var så duktig. Jag gjorde som mina föräldrar bad mig och slutade räkna matematik. Jag rätade mig i ledet.

2006 uttalade Jan Björklund det förbjudna – det måste bli ett slut på den socialdemokratiska jantelagen – även högpresterande elever ska få den hjälp och det stödet de behöver! Folkpartiet vill höja statusen för den svenska skolan och vill satsa på välutbildade lärare. Klassresan börjar i klassrummet.

Jag blev inte astronaut, jag tycker inte ens om matematik längre. För mig är matematik för alltid hopkopplat med skam. Jag har glömt alla stjärnbilder och vet inte längre vad stjärnorna heter.

I Folkpartiets Sverige hade jag kanske blivit astronaut. I Folkpartiets skola hade jag inte tystats på samma sätt som i kommunist-Ungern.

Mina barn ska aldrig tystas.

#därförfolkpartiet

image (2)

 

 

 

 

 

Nikoletta Jozsa (FP)

Kommunalrådskandidat

 

Be the first to comment on "Flumskolan stoppade mina drömmar- Nikoletta Jozsa"

Leave a comment

Your email address will not be published.


*